Nedan finns en del bilder från det första exemplaret av CCT Lastbilen. Den fick göra prover hos Volvo Lastvagnar, Norska Statsbanorna NSB, Den provades av Svelast mellan Årsta terminalen och IKEA, den lånades ut till England för att provas under engelska förhållanden, m.m..
Bilden visar den första CCT lastbilen
Här syns tydligt de kuddar som skall lyfta enhetslasten. Det skedde med luft från en blåsmaskin som fanns monterad på lastbilen. Kuddarna kunder regleras var och en för sig för att bättre kunna kontrollera enhetslaster som var snedfördelade i tygnd. Det tryck som behövde skapas var under 0,6 kg och skall jämföras med trycket i ett däck som ligger i regel över 2,0 kg. Som framgår så är det en kompakt påbyggnad och det höjde inte lastplanet till orimliga nivåer utan höjdnivån helt ok. Det var också kravet för att kunna möta lasthöjden på järnvägsvagnen.
Luftkuddar platta och dockning utkörd
Här syns de dockningsutrustningar som går från lastbilen och till ramen på värnvägsvagnen och de speciella styrhål som skall svara mot tapparna på påbyggnadsramen. Mellan ramarna skapas ett utrymme som överbryggar konstruktion som förflyttar släden skall kunna gå från lastbilen och över till järnvägsvagnen. Det fanns också en låsanordning på dockningsutrustningen som låste ihop lastbilen med järnvägsvagnen påbyggnad och skapade ett gemensamt lastplan.
Bild som visar slädens undersida
Bilden visar slädens undersida och de glidlister som finns och som är av ett speciellt teflonmaterial och glider mot en yta av rostfritt stål. Den kombinationen är oslagbar och det finns inget högre startvärde i början på rörelsen. På bilden kan också ses det kraftpaket som sköter rörelsen på släden (i rött) och är dubbelsidigt verkande. Där framgår även den docknings-utrustning som körs ut från bilen och dockar med påläggsramen på järnvägsvagnen. Lås-anordningar ser till att låsa ihop konstruktionerna så att ett helt fungerande plan bildas.
Lastbilen kunde snedställas i båda tvärriktningarna
Hela påbyggnaden kan lutas åt båda hållen. Det gör att lastbilen är mycket okänslig för den mark som det står på för att utföra en omlastning. Lastbilen kan i princip köra upp jämsides med tåget på ett spår utefter banan bara att det finns utrymme att göra detta. En sak som tilltalade armen då det skulle vara möjligt att genomföra omlastningar i princip var som helst efter spåret. Utrustningen kan lutas lika mycket åt båda hållen.
Påbyggnaden kan höjas på lastbilen
Hela påbyggnaden kunde höjas på lastbilen till ett nytt höjdläge vilket gjorde lastbilen okänslig för om det markplan som den skulle utnyttja var lämplig eller inte. Lastbilen kunde kompensera inom vissa höjder för att få lastplanen att fungera.
Bilden visar docknings-utrustningen mot jvg-vagnen
Här framgår hur dockningsutrustningen körs ut från lastbilen och möter påbyggnaden på järnvägsvagnen. De koniska tapparna styr dockningsutrustningen så den kommer att ligga rätt. När dockningsutrustningen är på plats låses de båda enheterna till varandra med hjälp av hydraulik och de båda lastplanen bildare ett gemensamt lastplan.
Lastram på jvg-vagn
För att kunna använda de redan befintliga containervagnarna tillverkades ett antal tilläggsramar som placerades i de ordinarie containerfästena och med nya containertappar en nivå upp. Det togs fram 8 st ramar så att vi kunde placera två på varje vagn och vi kunde hantera 8 st 20 fots containers för tester. Vi kunde också välja att placera ramen centralt på vagnen och då kunde vi lasta/lossa tunga containers med maxvikter på över 20 ton.
Tester att lasta om vid enkel terminal!
Här testas att lasta om en enhetslast på en tillfällig lite terminal som egentligen inte var en terminal utan bara ett sidospår på en öppen plats. Det räckte för att det skulle fungera som en omlastnings-central. Testerna fungerade bra och bilen kompenserade det bristande underlaget till 100 % så det var bara att göra överföringen.
