Diagrammen ovan presenterades av Professor Bo-Lennart Nelldahl på KTH:s järnvägsgrupp. Det första diagrammet visar kostnaden för att transportera 25 m3 gods i container över olika avstånd med lastbil resp. med tåg med terminaler med Myror. Med avstånd över 50 mil (ändpunktstrafik) är tåget mer lönsamt än lastbil. Genom att placera terminaler tätt (linjetrafik) blir Myran-varianten mer lönsam än lastbilen även för avstånd mellan 20 – 30 mil beroende på närheten till kund från terminalen (60 km blå linje resp. 30 km grön linje).

Diagrammet ovan visar de skilda kostnadsslagen för olika antal containerlaster per år för tätt liggande terminaler utrustade med Myror. Här framgår att totalkostnaden sjunker radikalt med större volymer, och godstransport med tåg kan konkurrera med lastbil.

Ovan finns kostnad per enhet och som även innehåller drift och kapitalkostnad inkl järnväg. Antalet enheter påverkar starkt hanteringskostnaden vilket är givet.

Ovan finns ett diagram som visar marknadsandelar som funktion av hanteringskostnaderna. Det framgår klart att det finns inga möjligheter att attrahera marknaden då hanteringskostnaderna är så höga som dom är idag över 300 kr.

Hur kan man agera för att uppnå så höga volymer? Diagrammet nedan visar att 2/3-delar av volymen gods idag transporteras kortare än 30 mil och bara 20% transporteras längre än 50 mil. Beaktar vi kostnaderna i översta diagrammet kan ”ändpunktståget” bara konkurrera på avstånd över 50 mil. Men med terminaler som har låga hanteringskostnader á la CCT förlagda exempelvis var 100 km, så finns en stor potentiell marknad där tåget kan konkurrera.