Den överlägset största utmaningen som transportsektorn står inför är att avsevärt minska dess utsläpp och bli mer hållbara. EU:s totala utsläpp av växthusgaser är EU:s mål att minst -55 % minskningsmål för växthusgaser till 2030 och klimatneutralitet till 2050. 
 
Att säkerställa att vårt transportsystem verkligen är motståndskraftigt mot framtida kriser måste därför också vara en centrala mål för EU:s transportpolitik framöver. Grönare rörlighet måste vara den nya licensen för transportsektorn för att växa. Ett prisvärt järnvägsnät för höghastighetståg, en riklig infrastruktur för laddning och tankning för noll-emissionsfordon och leverans av förnybara och koldioxidsnåla bränslen,
 
Digitaliseringen kommer att bli en oumbärlig drivkraft för moderniseringen av hela systemet. Stöd för 2030 klimat målsplan, med rätt ambitionsnivå, med kombination av politiska åtgärder kan ge en 90 % minskning av transportsektorns utsläpp till 2050.

Den europeiska gröna avtalen kräver en 90 % minskning av utsläppen av växthusgaser från transporter, för att EU, att bli en klimatneutral ekonomi till 2050. Kommer att kräva flytt av betydande mängd gods till järnväg, inre vattenvägar och närsjöfart); 

Vi måste stödja forskning och innovation (FoI) om konkurrenskraftiga, hållbara och cirkulära produkter och tjänster, se till att rätt fordon och bränslen levereras av industrin, installera den nödvändiga infrastrukturen och stimulera efterfrågan från slutanvändare. Detta är viktigt för att nå våra klimatmål för 2030 och 2050 samt noll föroreningsambition och att göra det möjligt för europeiska företag att förbli industriledare globalt.
  
Även om marknaden växer snabbt är andelen låg- och nollutsläppsfordon i fordonsflottan alldeles för låg idag. Dessutom kommer den nya förordningen om batterier att säkerställa att batterier placeras på EU-marknaden är hållbara och säkra under hela sin livscykel.
   
Utvecklingen av vägfordonsmotorer mot nollutsläpp löser inte som sådan problem som uppstår vid användningen av däck, som fortfarande orsakar buller och mikroplaster. De senare förorenar våra vatten och hav och kan i slutändan komma in i mat kedjan. Tillverkarna investerar också i vätgas bränslecell fordon, särskilt främst för användning i kommersiella flottor, bussar och tunga transporter. Järnvägstransporter kommer också behöver elektrifieras ytterligare; varhelst detta inte är genomförbart bör användningen av vätgas och bränsleceller öka.
 
EU:s internationella utsläpp från sjöfart och luftfart har ökat med mer än 50 % sedan 1990. Åtgärder inom dessa sektorer är brådskande.
   
Ambitiöst för att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen från flygplan och fartyg standarder för deras utformning och drift måste främjas. 

Att sätta den europeiska transporten på rätt spår för framtiden medföra betydande miljövinster. "Ladda och tanka". Till 2025 är målet att bygga hälften av de 1 000 vätgasstationerna och en miljon av 3 miljoner offentliga laddningspunkter som behövs fram till 2030. 
   
Europa måste också få ett slut på den ihållande fragmenteringen och den genomgripande bristen på driftskompatibel laddning/tankning tjänster över hela Europa för alla transportsätt. Inlands- och havshamnar har en stor potential att bli nya rena energi nav för integrerade elsystem, vätgas och andra koldioxidsnåla bränslen samt testbäddar för återanvändning av avfall och den cirkulära ekonomin.

Milstolpar för att flytta mer aktivitet mot mer hållbara transportsätt: 
Schemalagda kollektivresor under 500 km bör vara koldioxidneutrala 2030 inom EU. Trafiken på höghastighetståg kommer att fördubblas till 2030 och tredubblas till 2050. År 2030 kommer det att finnas minst 100 klimatneutrala städer i Europa. Godstrafiken på järnväg kommer att öka med 50 % till 2030 och fördubblas till 2050. 35 Transporter på inre vattenvägar och närsjöfart kommer att öka med 25 % till 2030 och med 50 % till 2050.
                                          
Trots långvariga politiska åtaganden för rättvis och effektiv prissättning på transporter har framstegen varit begränsade. Principerna "förorenaren betalar" och "användaren betalar" måste implementeras utan dröjsmål i alla transportsätt. 
   
Det krävs betydande framsteg när det gäller effektiva avgifter för användning av infrastruktur, särskilt inom vägtransporter. 
 
2030 kommer järnvägs- och vattenbaserade intermodala transporter att kunna konkurrera på jämställda villkor med transporter endast på väg i EU40. 
    
Alla externa kostnader för transport inom EU kommer att täckas av transportanvändarna senast 2050. 
    
Kommissionen kommer att driva forskningen och spridningen av innovativ och hållbar teknik inom transport. Investeringar i gemensamma lösningar kommer att bana väg för viktiga genombrott och miljö vinster under de kommande åren och decennierna.

Till 2030 kommer sömlös multimodal passagerartransport att underlättas genom integrerad elektroniska biljetter och godstransporter kommer att vara papperslösa.